Registrering pågår!

Sedan mitten av november pågår hanteringen av de stora mängder av fynd som grävdes fram under de arkeologiska undersökningarna i Blekinge. Det handlar då givetvis om de arkeologiska undersökningarna inför den nya E22-sträckningen utanför Sölvesborg. De arkeologiska undersökningarna pågick från april till oktober förra året. Under en sådan lång grävsäsong och på en plats med lång kontinuitet, från jägarstenålder till järnålder, blir det oerhörda fyndmängder.

Det var flera lokaler som kom att undersökas längs vägsträckningen och förutom Kalmar läns museum fanns arkeologer från Kulturparken Småland, Blekinge museum, Sydsvensk arkeologi och Riksantikvarieämbetet UV-Syd på plats. Kalmar läns museum ledde de arkeologiska undersökningarna vid lokal 14 eller Flyestock som den också kallas. Även lokal 15 kom att bearbetas av Kalmar läns museum. Eftersom vi ansvarade för undersökningen ska vi nu också ta hand om, dvs tvätta, registrera och rapportera, alla fynden. Förutom sten framkom mängder med keramik, brända ben och ett antal metallföremål under grävningen. Här på KLM ansvarar vi för behandlingen av föremålen i sten då expertis finns på plats men de senare fyndkategorierna behandlas av flera olika experter för att föremålen ska få den bästa vetenskapliga behandlingen.

Michael Dahlin registrerar fynden från Blekingegrävningen. Foto: Jhonny Therus, KLM.

Det handlar uppskattningsvis om tiotusentals fynd av flinta, grönsten och andra bergarter. Huvuddelen av materialet består av avslag, splitter  och avfall dvs restprodukter från tillverkning av olika redskap som yxor, skrapor, borrar och pilspetsar. Vid mitten av november började vi tvätta fynden nere i länsmuseets källare. Lagom till julhelgerna var vi färdiga med fyndtvättandet. När detta var färdigt började vi registera alla ritningar och beskrivningar av de undersökta anläggningarna på de undersökta lokalerna. Anläggningarna bestod av underökta härdar, kokgropar, gravar och stolphål. Flera av anläggningarna kommer även från olika aktiviteter på boplatser och gravfält. Stolphålen kan i flera fall ha tillhört de takbärande stolparna till olika hus och hyddor.

I början av året fortsatte vi med registreringen av de olika föremålen av flinta, grönsten och andra bergarter. Detta är ett mycket viktigt arbete och det har stor betydelse inför det fortsatta arbetet och tolkningen av den arkeologiskt undersökta ytan i fält. Här finns det möjlighet att mer i detalj studera vilka olika aktiviteter som utförts på platsen. De olika föremålen kan inte bara berätta om vilka typer av aktiviteter som utförts på platsen, utan även knytas till olika tidsepoker och vilka olika kontakter man hade i det omgivande landskapet, men även mer långväga kontakter kanske hundratals mil från boplatsen. Fynden kan med andra ord berätta om hantverk, handelskontakter, boplatsens ekonomi och olika föremål som tillskrivits en djupare innebörd i olika rituella sammanhang.

Michael Dahlin, KLM

Nu är det hugget i sten!


Tre år efter att de första arkeologiska undersökningarna påbörjades Vid Gladhammars gruvor är rapporten nu äntligen klar. Det blev en gedigen rapport, ca 450 sidor tjock. Men så rymmer den också mycket vetenskap.

2009 påbörjades arbetet med den arkeologiska förundersökningen vid Gladhammars gruvområde och Hyttområde. Det visade sig vara omfattande lämningar som fanns i de berörda områdena. Spåren av allt arbete och möda som lagts ned för att hitta brytbar malm fanns överallt. Spåren utgjordes av rester från provbrytning för att se var man skulle lägga ”krutet”, spår av brytning med eld och borr, spår av rostar för bearbetning av malm, spår av byggnader som använts för uppfodring och för boende, spår av allt det material som inte använts det vill säga massvis med varp.

Dateringarna indikerade att det fanns lämningar från medeltid och fram till våra dagar. Med detta i bagaget vässades frågeställningarna inför den kommande särskilda arkeologiska undersökningen.

Den utfördes under 2010 och gick då på djupet i de lämningar som hittats under förundersökningen. Den största undersökningen kom att beröra Holländarefältet medan Sohlbergsfältet och Hyttområdet berördes i mindre omfattning. Tillsammans med kollegor från Dalarnas museum och Uv GAL grävdes det och provtogs, funderades och diskuterades, mättes och ritades. Redan på senvintern hade faktiskt undersökningen tjuvstartat då prover togs ur sjöbottensedimenten från Hyttegöl och Tjusbosjön. Detta gjordes medan isen låg hård på sjöarna och det var möjligt att släpa ut utrustning utan risk för ”plurr”. Dessa prover har gett mycket intressanta resultat vilket tillsammans med de arkeologiska resultaten ger en mycket fascinerande bild av Gladhammars gruvors historia.

I rapporten finns alla resultat redovisade, arkeologiska och naturvetenskapliga.



Vid pennan.

Nicholas Nilsson